Studiens syfte var att undersöka huruvida en arbetstagares bristande identifiering med sin organisation kan predicera dennes intention att lÀmna sin anstÀllning inom den ideella sektorn. För att kunna ge en nyanserad bild av sambandet mellan minskad organisatorisk identifikation och intentionen att sluta delades variabeln in i tvÄ dimensioner: externt konstruerad organisationsbild samt upplevd organisatorisk identifikation. Undersökningsdata bestod av enkÀtsvar frÄn 65 tjÀnstemÀn arbetandes hos en idéburen organisation. Resultatet visade att upplevd organisatorisk identifikation predicerar intentionen att sluta men att inget sÄdant samband fanns för den externt konstruerade organisationsbilden. Vidare fanns heller inget samband mellan en arbetstagares anstÀllningstid, Älder eller kön och intentionen att sluta.

En ökad grad av uppsÀgningar har pÄ senare Är blivit ett problem inom vÄrden och ledarskapsstil har visat sig vara av betydelse nÀr det gÀller intentionen till uppsÀgning hos de anstÀllda. Arbetsrelaterade attityder har ocksÄ visat sig vara viktiga nÀr det gÀller att motverka intentionen till uppsÀgning. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om de arbetsrelaterade attityderna arbetstillfredsstÀllelse, arbetsinlevelse och organisationssamhörighet har en medierande effekt pÄ relationen mellan respektive ledarskapsstil och intentionen till uppsÀgning hos de anstÀllda. Data inhÀmtades frÄn tre akutsjukhus i Stockholmsregionen. Resultatet visade ett signifikant negativt samband mellan ledarskapsstil och intention till uppsÀgning.

Föreliggande undersökning Àr en kvantitativ attitydstudie vilken bygger pÄ Izec Ajzens Theory of planned behavior. Teorins utgÄngspunkt Àr att individens beteende föregÄs av en intention att utföra beteendet. Intentionen grundar sig i tre faktorer: individens attityd gentemot beteendet, subjektiva normer och individens upplevda beteendekontroll. Studien syfte Àr att i första hand studera ungdomars attityder gentemot lÀxlÀsning och delaktighet pÄ lektioner. Syftet Àr Àven att kartlÀgga vilka faktorer som i störst grad pÄverkar intentionen att studera och hur intentionen skiljer sig mellan könen.

Arbetsplatsmobbning har omfattande konsekvenser för individer i arbetslivet och samhÀllet. Observatören har en viktig roll i arbetet mot mobbning, dÄ dennes ingripande kan influera andra att göra detsamma. Denna studie undersökte om observatörens kön, locus of control och erfarenhet av observerad mobbning har en pÄverkan pÄ intentionen att ingripa vid en mobbningssituation. Detta prövades utifrÄn sex hypoteser och frÄgestÀllningen hur relationen ser ut mellan ovangivna variabler i förhÄllandet till intentionen att ingripa vid mobbning. 165 individer i arbetslivet, varav 114 kvinnor, besvarade en enkÀt vilken innehöll Rotters The internal-external scale, en justerad Negative Acts Questionnaire-Revised och ett instrument inspirerat av Hektner och Swensons pÄstÄende om intentionen att ingripa.

Lojalitet gentemot arbetsgivare har tidigare ansetts vara en merit för anstÀllda, medan det i dagens arbetsliv kan upplevas vara mer av en belastning. Lojala medarbetare fÄr ofta en sÀmre löneutveckling och blir mindre attraktiva pÄ arbetsmarknaden Àn de som med jÀmna mellanrum byter arbetsplats, vilket kan vara en orsak till att organisationer idag har problem med personalomsÀttningar dÀr individer lÀmnar sina anstÀllningar i snabbare takt Àn vad som förvÀntas. Detta stÀller höga krav pÄ organisationer att arbeta strategiskt med sitt personalarbete för att rekrytera rÀtt personal samt behÄlla dem. Studiens syfte var att undersöka varför vissa individer Àr mer benÀgna till att lÀmna sina organisationer Àn andra. Detta genomfördes genom att kvantitativt studera variablerna organisationsidentifikation, upplevd yrkesstatus och dess korrelation med individens intention att lÀmna sin organisation.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka intentioner gymnasieungdomar som gÄr teoretiska program i LuleÄ har för att börja arbeta direkt efter gymnasiet samt vilka faktorer som pÄverkar deras intentioner. De faktorer som undersöks Àr attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll som, enligt Icek Ajzen?s (1991) teori om planerat beteende (TPB), pÄverkar intentionen till beteendet. Undersökningen genomfördes med en enkÀt utformad efter Ajzen?s (2002) instruktioner, vilken besvarades av 50 elever vid LuleÄ Gymnasieby.

I föreliggande studie har det undersökts vad som pÄverkat linjechefer att fullfölja sina förÀndrade arbetsförhÄllanden. FörÀndringarna Àr ett resultat efter att en större omorganisation har genomförts, en sÄ kallad Human Resource Transformation. Studien baserades pÄ Icek Ajzens Theory of planned behavior, vars utgÄngspunkt Àr individens intention att utföra ett tÀnkt beteende. Det antogs, utifrÄn Ajzen (1991), att de tre faktorerna, attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll var av betydelse för intentionen. Sammanlagt svarade 42 linjechefer frÄn Skatteverket pÄ en enkÀt om attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll gentemot de nya arbetsuppgifterna.

The purpose of this study was to investigate, through a qualitative survey, the need of knowledge and strategy in organisations today and tomorrow. The empirical investigation is built on a semi structured interview that was conducted on nine different companies in Gislaveds community. The companies were from three different branches namely: tree, metal and polymer. Three interviews were conducted in each branch.The result from the interviews showed that the globalisation had put the companies under hard competition which had made the need for rationalisation and effectivness more apparent. Having said this, the demands on the organisation and the individuals within it will constantly increase.

Datum 2009-01-13NivÄ Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 ECTSFörfattare Joacim Björkvall 861009Olof Persson 830720Gustav SternÄ 830129Handledare Claes JonssonTitel "All-in eller fold?" - En studie om intresset för poker i mobiltelefonen som extratjÀnstProblem -Finns det ett intresse för poker i mobiltelefonen som en extratjÀnst, och vilken typ av person Àr i sÄ fall intresserad?-Vad skulle kunna hindra intentionen att spela poker i mobiltelefonen?Syfte Att ta reda pÄ huruvida det finns ett intresse för mobilpoker bland svenska högskolestudenter och vilken typ av person denna produkt kan rikta sig till. Vidare Àmnar författarna undersöka vad som kan hindra intentionen att spela poker i mobiltelefonen.MetodEn kvantitativ undersökning genomfördes pÄ studenter vid MÀlardalens Högskola. Data insamlades med hjÀlp av en webbenkÀt med slutna frÄgor för att faststÀlla studenternas attityd till mobilpokerns olika attribut.Slutsats Det allmÀnna intresset för mobilpoker hos studenter var relativt lÄgt. Dock kan man utskilja vissa personer som Àr mer intresserade Àn andra.

The aim of this study was to examine if an organisation that strives for democracy and participation, also possess an open information culture. This study deals with the information culture in a social movement organisation, Attac Gothenburg. To achieve the aim, following questions were asked: What is the organisation culture like, is it open or closed? What is the information culture like, is it open or closed? What is the information culture like, in relation to the identity of the organisation? The focus has been put on earlier research in social movements, organisation and information culture. In this qualitative study I have collected material mainly from interviews.

För att förutsÀga och förklara mÀnniskors beteenden och intentioner har ?attityd? lÀnge varit ett centralt begrepp inom socialpsykologin. En vanlig teori och modell för ÀndamÄlet Àr ?theory of planned behavior? (TpB), vilken sÀger att en individs beteende styrs av dess intention, som i sin tur Àr en funktion av den personliga attityden, det sociala trycket och den upplevda kontrollen att kunna genomföra aktuellt beteende. Syftet med föreliggande studie var att undersöka attityden och intentionen till att fullfölja nuvarande studier och göra en applikation av TpB-modellen via en InternetenkÀt riktad till studenter pÄ Högskolan Dalarna (N = 1292).

Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har lÀnge prÀglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats Ästadkomma mer Àn organisatoriska förÀndringar. 1991 Ärs gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, Àr genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit nÀrmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frÄgan kvarstÄr vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rÀttfÀrdiganden, motivation samt sjÀlvvÀrdering i relation till benÀgenhet att fuska eller att avstÄ frÄn att fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har anvÀnts som teoretisk modell för en enkÀtundersökning med 122 elever i grundskolans Ärskurs 9 och i gymnasieskolans Ärskurser 2?3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie Àr fusk, Àr den viktigaste prediktorn för beteendet i frÄga. I föreliggande studie har Àven kunnat styrkas att rÀttfÀrdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gÀller beteende och intention.

The purpose of this thesis is to explore how the internal information processing and management is carried out within a unit of Viskafors municipality. Furthermore, to explore and make recommendations of how the organisation can improve its internal information management. To get a full picture I have interviewed people at different levels of the organisation. The main findings showed that there was a dysfunction in the internal information processing and management. For example the study showed that the internal information did not reach out to the different parts of the organisation due to insufficient information processing.

Syftet med denna studie var att beskriva skillnaderna i sÀttet som lÀrandets innehÄll behandlas i matematik under tvÄ lektioner i Ärskurs 4 om ekvivalens, samt titta pÄ om det intentionella lÀrandeobjektet var förenligt med det iscensatta lÀrandeobjektet. Studien kommer Àven att titta pÄ ifall eleverna lÀrde det som var intentionen med lektionen samt vilken invarians och variation som skapas under lektionen. För att besvara dessa frÄgor anvÀnds learning study som en forskningsmetod i denna studie. Studien visar att grupp 1 inte erbjöds lika goda förutsÀttningar att erfara det som var intentionen med lektionen som grupp 2 gjorde. Resultatet visar ocksÄ att skillnaderna var vÀldigt smÄ mellan de bÄda grupperna, men att grupp 1 i stort sett endast hade förbÀttrat sig pÄ uppgiften de undervisades om under lektionen.